Det är ingen vanlig dag...

... för det är Castors födelsedag, hurra hurra hurra!
Idag fyller terrortaxen ett helt år. Tänk att han redan hunnit bli så stor och ändå blev han så sent som i eftermiddags tagen för en valp av några förbigående personer. Förutom den förolämpningen har Castor haft en riktig toppendag. Han fick sova länge imorse, fick presenter på morgonen, var ute och spårade blod, sprang fritt i Grimsta, fick fler paket, åt tårta och kollapsade till slut på golvet här hemma. Själv är jag också fruktansvärt trött. När man varken har bil eller en skog i närheten så blir det låånga resor och långt att gå när man ska lägga spår. Om man dessutom har hjärna som en daggmask så virrar man såklart bort sig också. Jag har helt klart gått minst en mil i skogen idag.

Åtta veckor:

Ett år:

Jag har haft en skitjobbig vecka men nu är i alla fall alla nationella prov över (men det återstår såklart andra prov och arbeten). Jag och Hannali "firade" genom att se da Vinci-koden och gå på koreansk restaurang igår. Filmen var inget vidare men maten var supergod, men jag måste öva mer på tekniken att äta med pinnar. Det tog lite tid att äta...

Känner mig inget glad alls för att nationella proven är slut eftersom matten gick fullkomligt åt helvete. Jag trodde verkligen att jag åtminstone hade chans att kanske kunna skaffa mig ett MVG men icke; G på provet och jag känner mig som världens jävla jubelidiot. Vet inte hur jag ska göra nu eftersom jag måste ha perfekta betyg för att komma in på veterinärlinjen. Eventuellt ska jag läsa utökat nästa år men det kommer bli så jobbigt. Efter att ha fått veta resultatet på provet var jag helt förkrossad. Men genom att krypa upp i fåtöljen och titta på Micke & Molle blev jag på bättre humör. Ingen idé att kraschlanda så här i slutet av terminen...

Puss på min älskade ettåring!