Det närmar sig...

Det märks att det inte är långt kvar på terminen nu. Idag var inte ens halva klassen i skolan och det var faktiskt rätt skönt. Friare, öppnare, trevligare. De som går i småklasser på högst femton elever fattar fan inte hur lyckliga de är. Vi hade vårt sista Lars Cederholm-förhör och dessutom fick vi tillbaks de skriftliga nationella proven i svenska. Det gick skitbra så nu kan jag glömma att det blev IG på försöksprovet i höstas.

På tyskan kom en 20-åring från Hannover och pratade om någon utbytesstudentsorganisation som han reste runt med. Han var irriterande söt. Inte fotomodellsnygg förstås men med ett sånt där utseende som tilltalar mig. Rufshår, sött leende, lång och smal kropp, snälla ögon och dessutom hade han humor. Jag blev alldeles hypnotiserad men nu är han borta. Stor suck.

Hemma blev jag i alla fall uppiggad av att mina Suede-skivor hade kommit med posten. Nu kan jag pricka av två skivor på min lista över såna som det är pinsamt att jag inte har. I häftet till Suedes debutplatta finns det en jättefin bild på Bernard Butler och det stör mig att han är så snygg på den. Han är ju min favoritgitarrist och då ska han fan inte vara snygg samtidigt. Tänk om alla får intryck av att jag bara lyssnar på vissa artister för att jag gillar hur de ser ut? I vilket fall som helst så är ju bilden gammal; 13 år närmare bestämt...

Castor har varit ett monster ända sen jag kom hem från skolan vid halv sex-tiden. Riktigt överjävlig och skällt på varenda ljud och bitit i allt han kommit över, däribland mina händer, fötter och ben. Den enkla anledningen är förstås att han har haft en tråkig dag och är undersysselsatt men jag kommer mig inte för att göra något idag. Tränade lite moment här hemma i en halvtimme men det hjälpte inte. Nya tag imorgon.