Det närmar sig...

Det märks att det inte är långt kvar på terminen nu. Idag var inte ens halva klassen i skolan och det var faktiskt rätt skönt. Friare, öppnare, trevligare. De som går i småklasser på högst femton elever fattar fan inte hur lyckliga de är. Vi hade vårt sista Lars Cederholm-förhör och dessutom fick vi tillbaks de skriftliga nationella proven i svenska. Det gick skitbra så nu kan jag glömma att det blev IG på försöksprovet i höstas.

På tyskan kom en 20-åring från Hannover och pratade om någon utbytesstudentsorganisation som han reste runt med. Han var irriterande söt. Inte fotomodellsnygg förstås men med ett sånt där utseende som tilltalar mig. Rufshår, sött leende, lång och smal kropp, snälla ögon och dessutom hade han humor. Jag blev alldeles hypnotiserad men nu är han borta. Stor suck.

Hemma blev jag i alla fall uppiggad av att mina Suede-skivor hade kommit med posten. Nu kan jag pricka av två skivor på min lista över såna som det är pinsamt att jag inte har. I häftet till Suedes debutplatta finns det en jättefin bild på Bernard Butler och det stör mig att han är så snygg på den. Han är ju min favoritgitarrist och då ska han fan inte vara snygg samtidigt. Tänk om alla får intryck av att jag bara lyssnar på vissa artister för att jag gillar hur de ser ut? I vilket fall som helst så är ju bilden gammal; 13 år närmare bestämt...

Castor har varit ett monster ända sen jag kom hem från skolan vid halv sex-tiden. Riktigt överjävlig och skällt på varenda ljud och bitit i allt han kommit över, däribland mina händer, fötter och ben. Den enkla anledningen är förstås att han har haft en tråkig dag och är undersysselsatt men jag kommer mig inte för att göra något idag. Tränade lite moment här hemma i en halvtimme men det hjälpte inte. Nya tag imorgon.

Sommar

Det är inte varmt och det är inte speciellt soligt. Men som ett bombnedslag verkar ändå sommaren ha anlänt för idag fick Castor årets första fästing. Och årets andra. Och årets tredje. Det blir till att införskaffa Exspot snarast för bådas bästa för jag tycker verkligen de små krypen är helt vidriga och att krossa dem med pincetten... jag ryser.

Igår började vi på vår andra viltspårskurs och det är helt bortkastade pengar. Egentligen så var det ju meningen att det här skulle vara den första kursen men sen orkade jag aldrig vänta och gick istället på taxklubbens kurs i mars och då blir det så här. Gårdagens träning var väldigt basic och de andra deltagarna ägnade sig mest åt att kommentera hur äcklig klöven var. Spåren skulle vara högst 50 meter och ligga ungefär en halvtimme. Jag fick göra lite svårare men jag tror nästan att såna här superlätta spår kan vara bra för oss. Castor är duktig på svåra spår men på de lätta blir han för upphetsad, slarvig och misslyckas. Vet inte hur vi någonsin ska klara anlagsprovet om han inte börjar tagga ner i spåret.

Några taxar från Taxens Dag i söndags:

Stackars Monty var dålig i magen och som synes inte så pigg på utställning:

En av Stenius gamla grabbar:

Fina korthår fanns det med:

Castor var alldeles för tanig för domarens smak men annrs fick han fin kritik.

Det är ingen vanlig dag...

... för det är Castors födelsedag, hurra hurra hurra!
Idag fyller terrortaxen ett helt år. Tänk att han redan hunnit bli så stor och ändå blev han så sent som i eftermiddags tagen för en valp av några förbigående personer. Förutom den förolämpningen har Castor haft en riktig toppendag. Han fick sova länge imorse, fick presenter på morgonen, var ute och spårade blod, sprang fritt i Grimsta, fick fler paket, åt tårta och kollapsade till slut på golvet här hemma. Själv är jag också fruktansvärt trött. När man varken har bil eller en skog i närheten så blir det låånga resor och långt att gå när man ska lägga spår. Om man dessutom har hjärna som en daggmask så virrar man såklart bort sig också. Jag har helt klart gått minst en mil i skogen idag.

Åtta veckor:

Ett år:

Jag har haft en skitjobbig vecka men nu är i alla fall alla nationella prov över (men det återstår såklart andra prov och arbeten). Jag och Hannali "firade" genom att se da Vinci-koden och gå på koreansk restaurang igår. Filmen var inget vidare men maten var supergod, men jag måste öva mer på tekniken att äta med pinnar. Det tog lite tid att äta...

Känner mig inget glad alls för att nationella proven är slut eftersom matten gick fullkomligt åt helvete. Jag trodde verkligen att jag åtminstone hade chans att kanske kunna skaffa mig ett MVG men icke; G på provet och jag känner mig som världens jävla jubelidiot. Vet inte hur jag ska göra nu eftersom jag måste ha perfekta betyg för att komma in på veterinärlinjen. Eventuellt ska jag läsa utökat nästa år men det kommer bli så jobbigt. Efter att ha fått veta resultatet på provet var jag helt förkrossad. Men genom att krypa upp i fåtöljen och titta på Micke & Molle blev jag på bättre humör. Ingen idé att kraschlanda så här i slutet av terminen...

Puss på min älskade ettåring!

Utställning

Japps, idag var det debut för Castor i utställningsringen. Dagen började rätt kasst med en hund som spydde ner sängen där jag försökte få några timmars sömn (satt uppe i natt och läste ut Harry Potter And The Half-Blood Prince). Men så fort vi kommit ut så visade Castor inga tecken på att må dåligt så det hela berodde nog på att han inte ätit på länge.

Utställningen var i Skogås och mammut och Anna fick följa med som stöd och hjälp. Castor var helt galen och gnydde/ylade oavbrutet, fullkomligt överföll Monty och Jesper och försökte hälsa på varenda människa och hund som passerade. I ringen blev han väldigt förtjust i domaren och skulle såklart galoppera till henne när han skulle trava fint. Som tur var så var domaren av den mer humoristiska typen och skrattade bara. Det gick jättebra och Castor blev HP, BIR-valp och BIG-valp-1. Kritiken var helt strålade utan en endaste anmärkning. Jag trodde först att domaren hade skrivit "hängiga rörelser" på kritiklappen men insåg sen att det faktiskt står "härliga rörelser". Så fina rosetter och hundmat till Castor. I BIS-valpfinalen blev han utslagen och en papillon tog hem segern, men vad gör det? Alla vet ju att Castor var snyggast av alla, eller hur?

Har extremt dåligt samvete nu eftersom jag fortfarande inte skrivit en rad på svenskatalet som jag ska hålla på torsdag. Imorgon är det föredrag om Ovidius, på onsdag nationellt skitprov i matte C och på torsag tal och latinprov. Om jag överlever den här veckan kommer jag att vara så lycklig och då ska jag och Hannali käka på koreansk restaurang och se Da Vinci-koden. De sakerna känns just nu väldigt avlägsna...

Hur trött kan man bli?

Jag hade en riktig usel dag igår när allt bara kändes botten och jag var svimfärdig av trötthet. Solen sken ute och jag var tvungen att sitta i skolbyggnaden från åtta till fem. Självklart blev varje lektion en oändlig plåga och snart dunkade huvudvärken och yrseln kröp sig på. Dagens sista uppgift bestod av det muntliga nationella provet i tyska så jag tänkte att jag behövde rycka upp mig. Fick en Ipren av Anna, hällde i mig en näringsdryck och gick till cafeterian och köpte kaffe. Sedan satte jag mig utanför klassrummet och pratade med Maggie och lyfte muggen... och hällde ut halva innehållet över bordet och mig själv. Inte la jag märke till något själv heller utan det var Maggies utrop som fick mig att reagera. Kaffespill över hela den VITA koftan och en insikt om att jag är mer förvirrad än jag trodde. Provet? Jo, det gick faktiskt bra, tro det eller ej.

Idag har det varit träning med Castor vid Grimstafältet igen och han har varit en riktig stjärna. Blir så grymt stolt över min älskling när det för en gång skull fungerar. Han kan koppla av mer och mer i närheten av andra hundar och idag gav han upp rätt tidigt och fokuserade på att ha kontakt med mig istället för att yla efter sina lekkamrater. Igår fick vi vårt pm till utställningen på söndag. Castor är enda valpen i grupp fyra. Betyder det att vi automatiskt blir BIG, haha?

Hemsida uppe!

Nu är Castors hemsida uppe till sist men jag är redan missnöjd och vill göra om allt.
www.toktax.se

Jag orkar verkligen inte arbeta med skolgrejer den här helgen heller. Det är superfint väder ute och Castor är söt och hässjar i värmen. Med andra ord så kan jag inte plåga mig själv med att skriva föredraget om Ovidius.

Jag har fått sommarjobb på Södersjukhuset i fyra veckor. Är så besviken för att jag inte kommer kunna följa med till Nåttarö om jag tackar ja. Jag hade sett fram emot att kunna tillbringa en vecka ute i skärgården med Castor och ha skogen utanför dörren (lite enklare att lägga spår då). Oh well.

EFIT-dag

07:30: Vaknar. Castor är inte riktigt övertygad om att det är dags att gå upp

08:30: Gör iordning blod inför spårläggande men självklart spiller jag som vanligt.

09:30: Tråkig tunnelbaneresa ner till skogen. Tur att man har sin iPod och bra musik (Bright Eyes - If Winter Ends)

10:30: Lägger spår

11:30: Hemma igen. Tränar klicker med Castor som "spelar död"

12:30: Försöker skriva på psykologiföredraget om paranoia. Går inget vidare.

13:30: Tittar på inspelade "Top Dog"

14:30: Mellanmål.

15:30: Försöker trötta ut Castor i skogen. Ser vacker svan.

16:30: Castor spårar. Det gick riktigt bra!

17:30: Har hastat ner på stan. Polisen har spärrat av halva city så det är svårt att komma fram.

18:30: På café med Anna och Hannali och "pluggar psykologi"

19:30: Hannali har gett upp alla tankar om psykologiplugg

20:30: Sitter vid datorn och läser inlägg på AOH

21:30: Den här gesten betyder "jag har det mysigt här och vill inte gå uuuut!"

22:30: Texten på min pyjamaströja. Godnatt!