Hemma

Jag var oerhört deprimerad igår. Hade trott att jag skulle få åka hem någon gång på morgonen så därför blev det ännu en knäck när jag fick veta att utskrivningssamtalet skulle vara först halv fyra på eftermiddagen. Istället för att vara glad över att snart vara hemma gick jag runt och stirrade ut i luften och vägrade tala med någon. Läkaren som skrev ut mig vet jag inte riktigt hur hon såg ut. Jag tror inte att jag såg henne i ansiktet en enda gång. Men till sist, klockan sex på eftermiddagen, var jag hemma. Jag vet inte vem som blev mest galen av lycka; jag eller Castor.

Idag har jag varit rätt uppåt trots att skolan har börjat. Deltog till och med i gympalektionen på sätt och vis; jag, Anna och Hannali flummade i pingisrummet. Om SCÄ-människorna fått reda på det skulle de väl låsa in mig igen. Waaay för mycket ansträngning! Ha. Ha. Jag vet att skolan kommer bli jobbig som fan den här terminen men jag vill absolut inte sluta. SCÄ hotar med att om jag går ner i vikt så kommer jag inte få gå kvar utan sitta hemma hela tiden. För mig får gärna de där människorna gå och brinna i helvetet.

För övrigt fick jag nya bilder på Castors kullbrorsa Jesper. Dagens tuffing.