Blä

Frågan är om jag är vid liv vid den här tiden imorgon. Just nu känns det som om matteprovet kommer ta kål på mig och imorse var jag väldigt nära att börja grina för att jag inte fattade något. Matte-Lena var förstås överpositiv men det hjälpte inte direkt. Nu funderar jag på om jag ska råplugga hela kvällen eller om jag bara ska lägga det bakom migoch ta det som det kommer, vilket kanske går bättre? Panik inför morgondagen i alla fall...

En annan "rolig" grej är ju att jag slängt ut massvis med pengar på Castors valpkurs där han bara gör bort sig fullkomligt nu. Igår var jag ungefär lika intressant som en fläck i taket för honom och det gick liksom inte att få kontakt. Jag försökte förgäves ropa och locka och få honom att titta på mig men allt han brydde sig om var chihuahuadamerna och att nosa runt på golvet. Evelina sa att det antagligen berodde på att typ alla tikar håller på och löper nu men faktum kvarstår: jag får inte ut ett piss av den där kursen om Castor inte bryr sig om mig. Chihuahuaägarna tittade lite snett på mig eftersom deras hundar är MVG-barn och självklart klarar allt galant. Men deras minihundar är faktiskt söta. Pyttesmå och lena och pipande.

Jag blir galen på papputs jävla själviska inställning när det gäller organdonation.