Djurplågeri

Anna kommer förskräckt skyndandes in i mitt rum.
"Va, plågar du Castor?!"
Jag ger henne en mörk blick och muttrar att det gör jag fan inte. Hunden i min famn har övergått från att skrika som en stucken gris till att gråta med utdragna tjut. Kloklipparen blixtrar till och jag mosar i djuret lite godis. Manikyren är färdig. Min familj förstår sig inte på mig men jag tycker ändå att det är oerhört roligt att klippa Castors klor. En utmaning om något.

Den här dagen har väl inte varit så särskilt spännande egentligen. Jag tvingades upp klockan sju för att gå iväg till läkaren som mest pratade om min lillasyster och de obscena bilder hon tecknat på mottagningen. Jag vill inte vara oartig och utbrista att det faktiskt är mig besöken handlar om och inte Anna. På sätt och vis är det visserligen skönt att slippa svara på frågor om sig själv utan istället få lyssna på mammuts och papputs framtidsoro vad gäller min syster.

Efter läkarbesöket var jag och mammut på café tillsammans vilket är ungefär lika ovanligt som att brontosaurusar landar på jorden med luftballong. Det kändes inte dumt och krystat utan flöt på bra och jag blev på gott humör. Rusade sen hem för att gå ut med Castor och sedan till Lena. Vi analyserade nästan varenda elev i min skola och pladdrade på som fan innan vi gick över till allvarligare grejer. I ett svagt ögonblick hade jag visst lovat att hjälpa henne med matten och det kom hon självklart ihåg. Alla som varit på en mattelektion tillsammans med mig (och det har hon om någon) vet hur urusel jag är på att förklara matematiska uträkningar. Tydligen hade Lena glömt bort det och jag fick sätta mig in i B-kursen igen. Överraskande nog så mindes jag en hel del efter lite uppfräschning.

Så, det var min dag hittills i stora drag och ikväll ska jag leka fjortis framför Idol. Heja Sebastian för han har de snyggaste benen som nånsin suttit på en mänsklig varelse!