Castor hjärta Lycka

Sitter och försöker koncentrera mig på Freuds personlighetsteorier men Erik är hemma och spelar MTV på hög volym så jag kan inte tänka. Vår psycho-lärare Åsa har tvingat oss att kasta bort vår långa helg på att skriva en skum analysuppgift. Tyvärr är hon inte den lärare man trotsar eftersom hon är duktig på att sänka betyg. Jag undrar fortfarande vilket betyg killen kommer få som råkade vädra ett skämt om att Åsa är gravid med musikläraren lite för högt. I vanliga fall så brukar jag inte skratta åt förolämpande skämt men gäller det Åsa så gör det.

Hittills har dagen ägnats åt att våndas över mammuts tvingande metoder, irritera mig på Erik och vara ute i parken med Castor. Hunden gjorde ett riktigt härligt fynd i gräset som han glatt rullade runt i och jag blev orolig att det var nån äcklig gegga som han hittat. Men inte hade jag behövt oroa mig. I själva verket var ju det han hittat ett avslitet ben från något som jag gissade mig till var en kattunge. Man får bara hoppas att katten blivit offer för en räv eller liknande och inte störda människor.

Något som var trevligare att hitta var lilla Lycka, en annan strävhårig taxvalp på fyra månader. Castor föll genast för henne och de studsade runt som galningar tillsammans i lövhögarna. Självklart hade jag inte kameran med mig och kunde inte fånga det mest bedårande ögonblicket på månader. Jag funderar på att kidnappa den lilla taxflickan om jag får möjlighet.

Nyss ringde de från SCÄ och sa att de kan skicka hit ett av sina "mobila team" redan på onsdag morgon. Det känns som allt går för fort men jag orkar inte riktigt tänka på det. Istället så babblar jag på om vilken färg jag vill måla på väggarna när jag får mitt nya rum. Antagligen blir det grönt.