Världens härskare

Tro mig, jag försöker verkligen. Jag krälar och springer och väntar och gör mig till men ändå är det fullkomligt omöjligt att fånga Castors själ på bild. Och när jag äntligen tror att jag har fått till en okej bild så visar det sig att den är suddig. Fan också, ridå. Visar ändå i brist på annat. Taxar brukar vanligtvis inte ses i grodperspektiv så...


Allt är rätt trist. Kan fortfarande inte lyssna på musik på datorn eftersom sladden är avtuggad och jag sitter och tycker synd om mig själv för att jag inte kan få höra hur Sigur Rós låter. Huset är i kaos och tömt på varor som vanligt när mammut är bortrest. Jag undrar hur papput skulle klara sig om hon inte fanns. Han i sin tur går runt och pratar om att han ska springa genom USA väst-öst nästa vår och jag orkar inte lyssna. Biten om att vi alla skulle bli nedbjudna för att möta honom efter halva vägen låter rätt okej men annars... jag är trött på honom och hans besatthet. Frågar honom hur han ska betala resan för sju personer och dessutom kunna vara ledig från arbetet så länge men det bekymrar honom inte. Han tror dessutom att han verkligen har chans att ta hem Stora Journalistpriset som årets förnyare för sin blogg. Vill inte klanka ner på honom men jag tvivlar ju. Mina pappa skulle bli lycklig om han fick sluta arbeta, flytta till bushen i USA och inte bry sig om nåt annat än sin löpning. Igår passade han på att ge mig ett levnadsråd:

"Gift dig rikt eller vinn på lotto så du slipper jobba. Det finns så många viktigpettrar som tror att livet handlar om att visa sig kompetent på arbetet men de har fel. För att förverkliga sig själv måste man följa sina drömmar..."

Visst, det låter vettigt på sätt och vis men han är verkligen duktig på att förenkla grejer.