Frustration
Fan vad frustrerad jag blir när jag sitter och väntar på grejer som aldrig kommer. Jag skickar iväg ett mejl och dagarna sniglar förbi utan att något svar dimper ner i inkorgen. Skiter de fullkomligt i mig? Har de inte läst mitt meddelande? Orkar de inte bry sig? Likdant är det med SMS. Det finns inget värre än att sitta att vänta på ett SMS-svar som aldrig kommer. Snacka om att känna sig värdelös och oälskad. Men det har väl mest med mitt dåliga självförtroende att göra.
Dricker kaffe och försöker behärska mig medan mitt huvud är på väg att sprängas. Anna har nån av sina vänner här och de skriker så jävla mycket och spelar så kass musik och dessutom ska de ha med min son i leken. Låt honom vara för fan, han förtjänar ett bättre öde än det här. Hoppas att ungen går hem snart. Jag som trodde att såna här dagar var förbi i och med att vår syskonskara blivit såpass gammal men tydligen inte.
Idag? Robin fyllde år så jag och Hannali började dagen med att springa och köpa muffins till honom som vi satte tårtljus i. Han verkade bli glad så det var väl värt mina allra sista pengar (snyft, snyft). Jag älskar Café Fix så det är fan att de har anställt värsta megaotrevliga bitchen i kassan. Hon måste ha hotat någon för att få den anställningen. Skolan är seg men går att genomlida. Satt en hel lektion och lyssnade på när Ronia reciterade olika filmer medan jag, Hannali och Carolina halvsov och låtsades som vi hängde med. Vad mer? Samuel hälsade på mig. Sen när är vi polare?


2 Comments:
Det är alltid spännande när Ronia reciterar grejer. Mm.
Robin såg ju ut som han skulle svimma av glädje när han fick sin "tårta", så nog var det värt de pengarna alltid. :) Jag fick tjata ett bra tag innan jag fick bjuda honom på en kopp té i cafeterian. Folk är alltid så omöjliga. :P
Glöm inte att spara pengar tills du ska hit! *Lägger på minnet att bomba dig med sms och svara så fort jag kan*
Skicka en kommentar
<< Home