Fortasse insoliti

söndag, augusti 07, 2005

Yrken

Blev ingen fjortisfest igår. Eller, den blev ju av men jag och Lena sket i att gå dit eftersom de ändå bara levde efter mottot "jä, nu fan super vi ner oss!" Istället gjorde vi nåt mycket mer hälsosamt och lärorikt, nämligen såg filmen Yrrol för typ tusende gången tillsammans. För några år sen när vi var (ännu) galnare så bestämde vi oss för att skriva ner alla repliker i filmen. Vi hann med mer än halva innan vi tröttnade. Papprerna (avbrott för att jag ska klia mig i skallen och fundera över vad papper egentligen heter i plural bestämd form) finns kvar.

Det är fan att den varma delen av sommaren verkar vara över för det är fullkomligt omöjligt att vara ute och gå med en hundvalp som är alldeles för fisförnäm för att bli kall om fossingarna. Lockar och ropar, sliter och drar, bönar och ber och slutligen ger jag upp och gör det han vet att jag förr eller senare skulle göra - ta upp honom i famnen. Har ju läst om att taxar ska vara envisa men det här tar fan priset. Jag tycker synd om alla som bor i kvarteren runt omkring här och måste lyssna på Castors ynkliga gnällande flera gånger om dagen. Emellanåt är han söt och snäll också men det känns lite avlägset just den här stunden. Lena är i alla fall smart och prickar in sin utlandssemester till den delen av "sommaren" när det bara regnar och är jävligt. Nu åker hon till Teneriffa två veckor för att festa, sola och bada. Suck. Hur många skor har hon med sig? Nio par. Hur många dagar ska hon vara där? Sju. Har gett upp med att försöka förstå...

När man sitter så här och är valpvakt största delen av dagarna så hinner man förstås med att fundera över livet lite väl mycket. Vissa dagar känner jag att det är helt hopplöst att jag någonsin ska kunna hitta ett yrke som verkligen passar mig och som jag kommer ha någon chans att få. Andra dagar får jag värsta idéerna men entusiasmen dör alltid efter nån dag när jag gör research och upptäcker vad som krävs. För några månader sen ville jag bli översättare men nu... jag vete fan om jag skulle klara av det. Önskar att mammut och papput vore mer pushande och uppmuntrande. Min senaste idé är att bli veterinär men för att komma in på utbildningen behövs ett gymnasiesnitt på 20,0. Lycka till säger jag bara. Något som jag absolut inte ska bli är djurfotograf, det har jag upptäckt efter mitt jagande av Castor med kameran. Den andra bilden föreställer förresten mig och Castor när vi checkar in rabieskaninerna.

1 Comments:

At 10:35 em, Blogger Felicia said...

*Uppmuntrar Lako att säga upp bekantskapen med den dumma tjejen som hon inte har något gemensamt med och lovar att det kommer bli en lättnad, och uppmuntrar henne att bli det yrket hon vill*

 

Skicka en kommentar

<< Home