Skola och Ung 08

Det här var inte direkt en dag som jag längtat efter. Idag, 9:30 på morgonen började skolan. Vaknade tidigt för att inte behöva stressa och kunna rasta Castor innan. På sätt och vis är det faktiskt bra att gå ut med hunden innan man går iväg eftersom det gör att man får lite frisk luft och hinner vakna till bättre. I alla fall... blev deprimerad när jag klev in i skolbyggnaden och såg att allt ser EXAKT likadant ut som förut. De kunde väl åtminstone ha bytt ut nån tavla, målat en liten bård, men icke. Alla i klassen var sig också lika förutom att de flesta var extremt solbrända. Vi fick lite information och våra nya scheman. Fick veta att jag trots allt inte ska läsa instrument/sång vilket gjorde mig skitglad eftersom jag slipper två extra lektioner i veckan. Dessutom upptäckte vi en annan trevlig grej på schemat: varannan fredag är vi helt lediga. Wohoo! Måndagen är tyvärr lika lång och Hannali skrattar åt mig eftersom hon tentat av sin spanska 4...

Eftersom vi numera är s2b så har en annan grupp småbarn fått ta över vårt gamla namn; s1b. De skulle vi gå en tipsrunda i skolan med idag för att visa alla olika delar. Det pinsamma var att vi knappt själva hade koll på var saker och ting låg. Jag menar, hur ska vi veta var fysiksalarna ligger? Vi är ju fan bara små förtappade språkelever. När vi äntligen lyckats göra oss av med ettorna så gick vi till matsalen och återsåg de elaka kärringarna och gubbarna där (den lilla sura skrämde fullkomligt slag på ettorna med sitt skrikande, jag sa medlidande till dem "det är bara att vänja sig..."). Självklart hade jag glömt mitt matkort så "lunchen" blev ytterst torftig och jag drog istället med mig Hannali, Robin och Alex till Kungsträdgården där Ung 08-festivalen pågår. Hannali hade varit tveksam till om det verkligen var värt att gå dit men vi hade rätt kul. Vi rusade till H&M och köpte billiga t-shirts och linnen för att kunna trycka text på dem för 30 kr. Vår vackra text är "helt borta...". Höstens fullträff! På Åhléns fick vi syn på nåt häftigt: hon i kassan hette "Hanna-lii". Första gången Hannali ser någon som heter som hon. Sedan hände lite annat och när vi gick för att lyssna på en HIV-positiv kvinna lackade Robin och Alex och stack. Jag och Hannali testade nåt häftigt: "Bubble tea", en konstig dryck från Asien som innehöll små gelékulor. Lite svårt att förklara men märkligt var det. Vi passade dessutom på att skriva en asbra sångtext i ett tält genom att klistra ihop små lappar med meningar på.

Sätt igång
Jag tror jag blev presenterad och vi åkte långt bort
Så ta mig och bråka med vakter; så nära får ingen gå,
ett skäl för att du är helt okej, hej, för det fixar sig till slut
Min kyl är tom, man får betala för allt när löven faller ner
Ska det bli nytt liv eller manana manana som vi säger
Det finns risker och det enda sättet jag har var lätt att fånga
Jag minns, deppig som jag är, såna sämre dar
Ut i en bakfylla blandad med svarta stativ ska du och jag ha barn
För nu roffar vi åt oss everything, oavsett vad jag, Göteborg och Singoalla tror
Och han känner likdant. Patetisk och ynklig istället för ett piss
Så det hela resulterar i en och flera mil från Jolene,
och jag vet inte vart men hittar inte i labyrinten

Poetiskt, vackert, underbart. I tältet bredvid fick man sjunga in sin låt i en inspelningsstudio men vi bangade. Jag är trött. Tur att det är helg. Ska gå ut med lill-terroristen nu.