Recovering

Ikväll är det kanske fjortisfest i Kristineberg. Kanske, kanske; när det gäller Lena så vet man ju aldrig riktigt; mycket kan ändras i sista stund. Tydligen ska i alla fall hennes kompis Henri(etta) ha nån slags tillställning hos sig och Lena försöker dra med sig mig eftersom hon inte känner några andra där (och jag har inte ens träffat Henri). Supande och festande är verkligen inte min grej men jag betraktar det här som en nödvändig del av att återhämta sig från en depression och bli mer "normal". Aja, det kan bli exakt hur som helst ikväll; skitkul eller så går allt och helvete och jag gör bort mig som vanligt. Den som lever får se som man så fint brukar säga och jag tänker inte dö än.

Jag tror att om jag bara lät Castor ligga kvar här vid mina fötter utan att störa honom så skulle han kunna sova ett helt dygn i sträck. Men han är ju så söt när han ligger där och snarkar lite, särskilt när han börjar drömma och man ser hur det rycker till i ögonlocken och svansen börjar vispa fram och tillbaks. Händer till och med att han skäller i sömnen. Önskar att jag kunde få veta vad en liten kille på elva veckor drömmer om. När man kittlar honom under fötterna så får han spasmer, haha. Om han bara kunde bli bättre på att kissa och bajsa utomhus och slutade bita mig i hälsenorna så vore allt frid och fröjd. Men i vilket fall som helst så älskar jag honom.

Drömmare